{"id":736,"date":"2021-12-30T09:47:10","date_gmt":"2021-12-30T08:47:10","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kokvagn.se\/?page_id=736"},"modified":"2021-12-30T09:47:17","modified_gmt":"2021-12-30T08:47:17","slug":"artsoppans-historia-2104","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kokvagn.se\/?page_id=736","title":{"rendered":"\u00c4rtsoppans historia 2104"},"content":{"rendered":"<p>[et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; admin_label=&#8221;Header&#8221; _builder_version=&#8221;4.9.4&#8243; use_background_color_gradient=&#8221;on&#8221; background_color_gradient_start=&#8221;rgba(0,0,0,0.65)&#8221; background_color_gradient_end=&#8221;rgba(224,153,0,0)&#8221; background_color_gradient_direction=&#8221;123deg&#8221; background_color_gradient_overlays_image=&#8221;on&#8221; background_image=&#8221;https:\/\/www.kokvagn.se\/wp-content\/uploads\/kockwagonduk.jpg&#8221; custom_padding=&#8221;6vw||6vw||true|false&#8221; bottom_divider_style=&#8221;slant2&#8243; bottom_divider_color=&#8221;rgba(0,0,0,0.38)&#8221; bottom_divider_height=&#8221;100%&#8221; bottom_divider_flip=&#8221;horizontal&#8221; global_colors_info=&#8221;{}&#8221;][et_pb_row _builder_version=&#8221;3.25&#8243; global_colors_info=&#8221;{}&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;3.25&#8243; custom_padding=&#8221;|||&#8221; global_colors_info=&#8221;{}&#8221; custom_padding__hover=&#8221;|||&#8221;][et_pb_divider color=&#8221;rgba(255,255,255,0.24)&#8221; divider_style=&#8221;dashed&#8221; divider_weight=&#8221;3px&#8221; _builder_version=&#8221;3.17.1&#8243; max_width=&#8221;820px&#8221; height=&#8221;3px&#8221; global_colors_info=&#8221;{}&#8221;][\/et_pb_divider][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row _builder_version=&#8221;3.25&#8243; custom_padding=&#8221;0|0px|0|0px|true|false&#8221; border_color_all=&#8221;#ffa53b&#8221; border_width_left=&#8221;20px&#8221; global_colors_info=&#8221;{}&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;3.25&#8243; custom_padding=&#8221;|||&#8221; global_colors_info=&#8221;{}&#8221; custom_padding__hover=&#8221;|||&#8221;][et_pb_text _builder_version=&#8221;3.27.4&#8243; header_font=&#8221;|800||on|||||&#8221; header_text_color=&#8221;#000000&#8243; header_font_size=&#8221;70px&#8221; header_letter_spacing=&#8221;0.1em&#8221; header_line_height=&#8221;1.4em&#8221; background_color=&#8221;#ffa53b&#8221; max_width=&#8221;800px&#8221; custom_margin=&#8221;||0px&#8221; custom_padding=&#8221;40px|10px|40px|20px|true|false&#8221; header_font_size_tablet=&#8221;40px&#8221; header_font_size_phone=&#8221;30px&#8221; header_font_size_last_edited=&#8221;on|phone&#8221; global_colors_info=&#8221;{}&#8221;]<\/p>\n<h1>Historia bakom \u00e4rtsoppa<\/h1>\n<p>[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=&#8221;2_5,3_5&#8243; _builder_version=&#8221;3.25&#8243; custom_padding=&#8221;0|0px|27px|0px|false|false&#8221; global_colors_info=&#8221;{}&#8221;][et_pb_column type=&#8221;2_5&#8243; _builder_version=&#8221;3.25&#8243; custom_padding=&#8221;|||&#8221; global_colors_info=&#8221;{}&#8221; custom_padding__hover=&#8221;|||&#8221;][et_pb_button button_text=&#8221;\u00c4rtsoppa&#8221; _builder_version=&#8221;4.9.4&#8243; custom_button=&#8221;on&#8221; button_text_size=&#8221;16px&#8221; button_border_width=&#8221;0px&#8221; button_border_color=&#8221;rgba(0,0,0,0)&#8221; button_border_radius=&#8221;0px&#8221; button_letter_spacing=&#8221;2px&#8221; button_font=&#8221;|700||on|||||&#8221; button_use_icon=&#8221;off&#8221; background_layout=&#8221;dark&#8221; custom_margin=&#8221;||0px&#8221; custom_padding=&#8221;20px|40px|20px|40px|true|true&#8221; box_shadow_style=&#8221;preset2&#8243; box_shadow_horizontal=&#8221;0px&#8221; box_shadow_vertical=&#8221;4px&#8221; box_shadow_blur=&#8221;0px&#8221; box_shadow_color=&#8221;#ffffff&#8221; global_colors_info=&#8221;{}&#8221; button_bg_color__hover_enabled=&#8221;on&#8221; button_bg_color__hover=&#8221;rgba(30,30,30,0)&#8221;][\/et_pb_button][\/et_pb_column][et_pb_column type=&#8221;3_5&#8243; _builder_version=&#8221;3.25&#8243; custom_padding=&#8221;60px|||&#8221; custom_padding_tablet=&#8221;20px||&#8221; custom_padding_phone=&#8221;&#8221; custom_padding_last_edited=&#8221;on|tablet&#8221; global_colors_info=&#8221;{}&#8221; padding_tablet=&#8221;20px||&#8221; padding_last_edited=&#8221;on|tablet&#8221; custom_padding__hover=&#8221;|||&#8221; padding_phone=&#8221;20px||&#8221;][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; _builder_version=&#8221;4.9.4&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221; background_color=&#8221;#e8e8e8&#8243; global_colors_info=&#8221;{}&#8221;][et_pb_row _builder_version=&#8221;4.9.4&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221; global_colors_info=&#8221;{}&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;4.9.4&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221; global_colors_info=&#8221;{}&#8221;][et_pb_text _builder_version=&#8221;4.9.4&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221; global_colors_info=&#8221;{}&#8221;]<\/p>\n<h2>\u00a0<\/h2>\n<h2><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-178 aligncenter\" src=\"https:\/\/www.kokvagn.se\/wp-content\/uploads\/IMG_8307-e1482833655682.jpg\" alt=\"\" width=\"1000\" height=\"667\" \/><\/h2>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>\u00a0<\/h2>\n<h2>Historien kring \u00e4rtsoppan&#8230;<\/h2>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>\u00c4rter \u00e4r en ur\u00e5ldrig kulturv\u00e4xt och m\u00e5ltider best\u00e5ende av r\u00e4tter baserade p\u00e5 \u00e4rter finns belagda redan fr\u00e5n medeltiden.<\/p>\n<p>\u00c4rter \u00e4r vanlig mat I hela Norden \u00e4nda till v\u00e5ra dagar. Varianterna hur man tillreder sina \u00e4rter finns det lika m\u00e5nga som det finns husm\u00f6drar. D\u00e4rf\u00f6r kan man inte tala om hur \u201criktigt\u201d det ena eller det andra skall tillagas, tyv\u00e4rr.<\/p>\n<p>\u00c4rter \u00e4r l\u00e4tta att odla och ger ett gott sk\u00f6rdeutbyte. \u00c4rterna kan sk\u00f6rdas tidigt och \u00e4tas f\u00e4rska eller senare och torkas. \u00c4rterna \u00e4r ju gr\u00f6na fr\u00e5n b\u00f6rjan och n\u00e4r plantan v\u00e4xt f\u00e4rdigt, d\u00f6r den och fr\u00f6na (\u00e4rterna) torkar och gulnar. Om man plockar \u00e4rterna gr\u00f6na och torkar dem f\u00e5r man allts\u00e5 torkade gr\u00f6na \u00e4rter, som d\u00e5 kan bli till gr\u00f6n \u00e4rtsoppa som man tycker om i b\u00e5de Norge och i Finland. Torkade \u00e4rter g\u00e5r i princip att lagra i evigheter om de lagras torrt och m\u00f6rkt, de har en f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5g torrvikt och kan i mycket behandlas och f\u00f6rvaras som s\u00e4desslag, v\u00e5rt vanligaste livsmedel. \u00c4rter kan s\u00e5ledes \u00e4tas f\u00e4rska, de kan torkas f\u00f6r att senare bl\u00f6tl\u00e4ggas och kokas, malas och blandas i br\u00f6d eller kokas direkt efter malning. \u00c4rter \u00e4r f\u00f6ljaktligen billig mat vilket bidrar till dess popularitet genom historien.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>I det medeltida bondesamh\u00e4llet var olika former av gr\u00f6t st\u00e4ndig och daglig kost. K\u00f6ket \u00e4r d\u00e5 en \u00f6ppen h\u00e4rd och \u00f6ver den h\u00e4ngs den enda grytan. Gr\u00f6ten serverades p\u00e5 ett gemensamt tr\u00e4fat mitt p\u00e5 bordet. Var och en \u00e5t i tur och ordning med egen tr\u00e4sked. Gr\u00f6ten tillreddes d\u00e4rf\u00f6r tjock av praktiska sk\u00e4l, ingen soppa allts\u00e5. Gr\u00f6ten koktes en g\u00e5ng per dag och gr\u00f6tfatet st\u00e4lldes p\u00e5 bordet vid varje m\u00e5ltid. Fisk exempelvis sill, kunde serveras till, \u00e4ven torkad fisk eller k\u00f6tt \u00e5ts. F\u00e4rskt k\u00f6tt var ovanligt, en s\u00e4llsynt lyx. Br\u00f6d \u00e4r \u00e4ven det ett st\u00e4ndigt livsmedel. Br\u00f6d bakat p\u00e5 grovt stenmalet mj\u00f6l som bidrog till slitaget p\u00e5 t\u00e4nderna. Bakat utan j\u00e4st eller salt.<\/p>\n<p>Gr\u00f6t koktes p\u00e5 rovor, k\u00e5lrot, korn, r\u00e5g, \u00e4rter och s\u00e5 vidare. Potatis blev inte popul\u00e4rt f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1800 talet och d\u00e5 inte f\u00f6rst som livsmedel utan som ers\u00e4ttning f\u00f6r spannm\u00e5l i det f\u00f6r tiden viktiga livsmedlet br\u00e4nnvin.<\/p>\n<p>Ursprunget till det vi i dag k\u00e4nner som \u00e4rtsoppa \u00e4r nog lika enkelt som om\u00f6jligt att h\u00e4rleda. Den urgamla \u00e4rtgr\u00f6ten utvecklas och smaks\u00e4tts med det man har, salt n\u00e4r detta blev allm\u00e4nt tillg\u00e4ngligt, mor\u00f6tter, potatis, salt k\u00f6tt d\u00e5 g\u00e4rna fl\u00e4sk eftersom detta \u00e4r billigast och kryddor eller \u00f6rter fr\u00e5n den egna odlingen.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r p\u00e5 en torsdag ?<\/h3>\n<p style=\"text-align: left;\">Det kan m\u00f6jligen antas att \u00e4rter ans\u00e5gs som n\u00e5got finare mat \u00e4n de dagliga rovorna eller korngr\u00f6ten. Samh\u00e4llet var styrt av religionen som var Katolicismen fr\u00e5n vikingatiden tills reformationen; som p\u00e5gick fr\u00e5n mitten av 1500 talet tills b\u00f6rjan av 1600 talet avslutade medeltiden och vi fick den Evangelisk-lutherska folkkyrka vi har idag.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">En viktig del av kyrko\u00e5ret var Fastan. Fastan p\u00e5g\u00e5r 40 dagar f\u00f6re p\u00e5sk och avslutas p\u00e5 p\u00e5skafton. Fastan inneb\u00e4r en dag av f\u00f6rsakelse och b\u00f6n och infaller p\u00e5 en onsdag till minne av att Jesus f\u00f6rr\u00e5ddes av Judas p\u00e5 en onsdag och Jesu korsf\u00e4stelse p\u00e5 en fredag.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Denna Fasta f\u00f6reg\u00e5s av fest och f\u00f6rberedelse inf\u00f6r fastan. Man unnar sig d\u00e5 finare mat \u00e4n till vardags och det \u00e4r l\u00e4tt h\u00e4nt att en s\u00e5dan festmat blir till vardagsmat n\u00e4r det senare blev m\u00f6jligt. Det \u00e4r naturligtvis en ren teori ingen vet s\u00e4kert.<\/p>\n<h3>Milit\u00e4ren d\u00e5?<\/h3>\n<p>Vid tiden f\u00f6r trettio\u00e5riga kriget 1618-1648 hade arm\u00e9erna vuxit till stora massor som stred och marscherade utifr\u00e5n tillg\u00e5ngen p\u00e5 livsmedel. Arm\u00e9ernas herrar var notoriskt d\u00e5liga betalare och trupperna fick i stor utstr\u00e4ckning f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 den plundring som till\u00e4ts som kompensation p\u00e5 utebliven sold. St\u00e4ndigt p\u00e5 marsch d\u00e5 trakten man var f\u00f6rlagd i snart blev utplundrad. Skorpor och br\u00f6d bakades av f\u00e4ltbagerier p\u00e5 l\u00e4gerplatsen och r\u00e5varor anskaffades lokalt. Soldaterna fick skaffa och tillreda sin f\u00f6da sj\u00e4lv. Soldaten kunde ofta ha en kvinna med i f\u00e4lt och hon fick laga maten, eller s\u00e5 lagades maten t\u00e4ltlagsvis.<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-182 alignright\" src=\"https:\/\/www.kokvagn.se\/wp-content\/uploads\/Fl-la\u0308gg-ka\u030al-tallrik-e1482834326429.jpg\" alt=\"\" width=\"275\" height=\"206\" \/><\/p>\n<p>Ett t\u00e4ltlag var sex personer. En kittel p\u00e5 en st\u00e5ng \u00f6ver en eld. \u00c4ven h\u00e4r var gr\u00f6t p\u00e5 spannm\u00e5l och br\u00f6d stapelvara. K\u00f6tt blev vanligare genom st\u00f6ld av boskap. \u00c4rter fanns att tillg\u00e5 \u00f6ver hela Europa d\u00e4r arm\u00e9erna v\u00e4lde fram. Man kan nog anta att soldaterna och deras f\u00f6ljeslagare om m\u00f6jligt beh\u00f6ll de matvanor man hade hemifr\u00e5n, s\u00e5 \u00e4ven \u00e4rtgr\u00f6ten. Potatis inf\u00f6rdes i livsmedelsstaten f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6rst 1806.<\/p>\n<p>Det inses l\u00e4tt att detta s\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6rja en arm\u00e9 \u00e4r b\u00e5de os\u00e4kert och opraktiskt. Soldaterna antingen sv\u00e4lter eller drar runt p\u00e5 plundringst\u00e5g. Knektarna var inte heller s\u00e4rskilt lojala mot en kung som inte gav dem den sold som utlovats.<\/p>\n<p>1774 \u00e5rs f\u00e4ltf\u00f6rvaltningsreglemente skulle komma att drastiskt f\u00f6rb\u00e4ttra ordningen och beh\u00f6lls i stort s\u00e4tt of\u00f6r\u00e4ndrat i drygt hundra \u00e5r.<\/p>\n<p>Efter de stora krigens tid blev arm\u00e9ns huvuduppgift beredskap och \u00f6vning. Indelningsverket avskaffades 1901 efter n\u00e4ra tre hundra \u00e5r och allm\u00e4n v\u00e4rnplikt inf\u00f6rdes \u00e4ven i Sverige. Under denna tid byggdes v\u00e5ra regementsbyggnader upp och verksamheten blev allt mer reglerad.<\/p>\n<p>Exakt n\u00e4r \u00e4rtsoppa kom att best\u00e4mmas till just torsdagar \u00e4r det ingen som vet men det g\u00e5r att gissa att n\u00e5gon regementschef helt enkelt hade det med sig hemifr\u00e5n och helt sonika best\u00e4mde att s\u00e5 blir det. Denna upprepning; f\u00f6r det \u00e4r ju milit\u00e4rt praktiskt att veta vad som g\u00e4ller olika dagar, blir sedan l\u00e4tt till tradition allt eftersom tiden g\u00e5r.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h3>Men vad med Punschen ?<\/h3>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Punsch finns i princip bara i Sverige och blev en innedryck fr\u00e5n mitten av 1700-talet fram till 1900-talets b\u00f6rjan. Punschens storhetstid var under mitten av 1800-talet d\u00e5 den konsumerades i v\u00e4ldiga kvantiteter av herrar i de h\u00f6gre samh\u00e4llslagren.<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-186 alignright\" src=\"https:\/\/www.kokvagn.se\/wp-content\/uploads\/Punsch-Svensk-lo\u0308sen-.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.kokvagn.se\/wp-content\/uploads\/Punsch-Svensk-lo\u0308sen-.jpg 300w, https:\/\/www.kokvagn.se\/wp-content\/uploads\/Punsch-Svensk-lo\u0308sen--150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/> Stordrickare var studenter, milit\u00e4rer och alla de som var p\u00e5 modet. F\u00f6rfattaren Albert Engstr\u00f6m (1869-1940) beskriver sig sj\u00e4lv som mer eller mindre marinerad i Punsch under sin studenttid.<\/p>\n<p>Dessa herrar drack allts\u00e5 Punsch till allt och att servera den till den d\u00e5 redan traditionella \u00e4rtsoppan \u00e4r d\u00e5 inte s\u00e5 l\u00e5ngs\u00f6kt.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-187 aligncenter\" src=\"https:\/\/www.kokvagn.se\/wp-content\/uploads\/punsch-velociped.gif\" alt=\"\" width=\"180\" height=\"128\" \/><\/p>\n<h3>\u00a0Pannkakor till \u00e4rtsoppa ?<\/h3>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Under 1800 och b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet var nationalismen stark i Europa och i Sverige gled den \u00f6ver i nationalromantiken. Restaurangerna skulle servera det som kom att kallas husmanskost. Till dessa d\u00e5 ursvenska r\u00e4tter h\u00f6r naturligtvis \u00e4rtsoppan, men s\u00e5gs som en v\u00e4l enkel m\u00e5ltid och priset skulle d\u00e5 bli v\u00e4l l\u00e5gt. F\u00f6r att \u00f6ka v\u00e4rdet p\u00e5 m\u00e5ltiden inkluderades en efterr\u00e4tt best\u00e5ende av pannkakor och sylt.<\/p>\n<p>Man f\u00e5r anta att detta blev popul\u00e4rt; blev till en vana och snart nog en tradition.<\/p>\n<p>[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Historia bakom \u00e4rtsoppa\u00a0 &nbsp; &nbsp; \u00a0 Historien kring \u00e4rtsoppan&#8230; &nbsp; \u00c4rter \u00e4r en ur\u00e5ldrig kulturv\u00e4xt och m\u00e5ltider best\u00e5ende av r\u00e4tter baserade p\u00e5 \u00e4rter finns belagda redan fr\u00e5n medeltiden. \u00c4rter \u00e4r vanlig mat I hela Norden \u00e4nda till v\u00e5ra dagar. Varianterna hur man tillreder sina \u00e4rter finns det lika m\u00e5nga som det finns husm\u00f6drar. D\u00e4rf\u00f6r kan [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kokvagn.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/736"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kokvagn.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kokvagn.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kokvagn.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kokvagn.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=736"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kokvagn.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/736\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1213,"href":"https:\/\/www.kokvagn.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/736\/revisions\/1213"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kokvagn.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=736"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}